Våghalsig tillit – Inledning

Tron som våghalsig tillit

Befrielsen från rädslan att ha fel och vägen till ett större livsäventyr



   

Bakgrunden till följande artiklar är en mörk och skrämmande erfarenhet jag hade för länge sedan. Det första kapitlet i min essäbok Navigation i mångfalden handlar om mina upplevelser i Tanzania och Rwanda under folkmordet 1994. Jag berättar om en färd tillsammans med en rebellofficer som visade en plats där folk blivit massakrerade. Att gå omkring bland hundratals döda kroppar är en kuslig upplevelse, kan jag lova. Du kan läsa hela berättelsen här: Kapitel 1 – Den totala cynismen.

 

I boken berättar jag också om när jag drygt två år senare besökte ett rwandiskt fängelse med fångar som gjort sig skyldiga till övergreppen:

 

Det var verkligen fullpackat, mångdubbelt mer än fängelset var byggt för. ... I ett hörn stod det några fångar och sjöng medan en dirigerade. Det var kyrkokören som övade inför mässan på söndag. Var det dessa män som hade begått sådana fruktansvärda grymheter? ... Hur kunde denna katastrof drabba ett land där de flesta var kristna?

 

En av fångarna visade mig runt och jag pratade med några av dem. Till min förvåning var de rätt vänliga och trevliga. Jag förmodar att de flesta av dem var troende, fast jag är osäker på om de hade drabbats av ånger. Det är möjligt att de hade begått det alltför vanliga misstaget att uppfatta kristendomen som en maktfilosofi. En annan möjlighet är att de hade låtit sig bli manipulerade genom propaganda.

 

Bokens första kapitel avslutas med en reflektion om ondskans problem och livets mening. Kanske människan blev förvisad från paradiset för att lära sig att skilja mellan ont och gott.

De omskakande upplevelserna i Rwanda fick mig att ställa den smärtsamma frågan: Vad är skälet till att religionen kan vara som ett «uselt träd som bär giftig frukt»? Beror det på att motivet för att tro på Gud inte är en längtan efter det som är gott, sant och rätt, utan för att få tillgång till makt? Dessa två motiv är som eld och vatten, och det senare tenderar att utplåna det förra. Sekulära frälsningsläror är inte till någon som helst hjälp i sammanhanget, för även tron på förnuftet och tron på ideologier har precis samma problem.

 

Det är vanligt att kyrkor lär att ursynden i människan är hennes högmod. Men det finns också något annat som gör allting sjufalt värre: fruktan som föder ett kontrollbegär. Detta är en blind fläck för de kyrkor som ser tron som ett sätt att köpa sig trygghet. Konsekvensen blir att nästan allt kretsar kring fascination för Guds makt och viljan till kontroll. Min rwandiske medarbetare i vårt vattenprojekt förklarade för mig att undervisningen i hans kyrka till stor del handlade om att kvinnor inte får ha läppstift och örhängen och andra förbud på den nivån. Vad fångarna i fängelset tänkte och trodde kan jag mest spekulera om, men jag misstänker att de aldrig hade fått någon undervisning i stoiskt mod, och att de därför inte fått lära sig att «rädsla är vägen till den mörka sidan».

 

Den goda nyheten är att det finns botemedel mot denna blindhet. Visst är det vanligt att uppfatta tron som en metod för att få kontroll över Gud och människor, men det behöver inte vara så. Tvärtom kan den vara ett språng från fruktan, till den totala tilliten. I så fall kan rädslans inbillningar ersättas med det som Aristoteles kallade för fronesis – en sund omdömesförmåga. Följande «14-stegs guide» beskriver en möjlig väg till en sådan frigörelse. Beräknad lästid är ungefär en timme.

 

Dela och tipsa!
 
         
 
                 epost
 
         

 

Erik Pleijel

Ingenjör, biståndsarbetare

 


Skrivet om boken Navigation i mångfalden: «Ur sina erfarenheter från livet reflekterar han om bistånd, filosofi och kristen tro på luthersk grund.» (Recension i Kyrkans Tidning) «[Uppmaning till statsministern:] ge din biståndsminister den här boken!» (Krönika i Bohusläningen)

Creative Commons-licens
Tron som våghalsig tillit av Erik Pleijel är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Essäboken Navigation i mångfalden är copyright, utom det första kapitlet som är CC-BY
info@navigationdiversity.se