Tron som våghalsig tillit
Tron som våghalsig tillit
 

 
   

INLEDNING

Det finns en utbredd uppfattning att tro och religion kan vara direkt skadligt. Detta är onekligen riktigt, men det är också fullt möjligt att tron på Gud är något som kan göra människan mer medkännande och förnuftig. Jag skall här försöka visa hur en kristen tro kan vara ett värdefullt stöd, inte bara i vardagslivet, utan också för livsområden som till exempel demokrati, civilsamhälle och vetenskap. Men detta förutsätter att vi först konfronterar frågan varför religionen ibland kan bära förgiftad frukt.


För länge sedan hade jag en mörk och skrämmande erfarenhet som tydliggjorde detta på ett påtagligt sätt. Det första kapitlet i min essäbok Navigation i mångfalden handlar om mina upplevelser i Tanzania och Rwanda under folkmordet 1994. Jag berättar om en färd tillsammans med en rebellofficer som visade en plats där folk blivit massakrerade. Att gå omkring bland hundratals döda kroppar är en otäck och omskakande upplevelse, kan jag lova. Du kan läsa hela berättelsen här: Kapitel 1 – Den totala cynismen.


I boken berättar jag också om när jag drygt två år senare besökte ett rwandiskt fängelse med fångar som gjort sig skyldiga till övergreppen:


Det var verkligen fullpackat, mångdubbelt mer än fängelset var byggt för. ... I ett hörn stod det några fångar och sjöng medan en dirigerade. Det var kyrkokören som övade inför mässan på söndag. Var det dessa män som hade begått sådana fruktansvärda grymheter? ... Hur kunde denna katastrof drabba ett land där de flesta var kristna?


En av fångarna visade mig runt i fängelset och jag pratade med några av dem. Till min förvåning var de rätt vänliga och trevliga. Jag förmodar att de flesta av dem var troende, fast jag är osäker på om de hade drabbats av ånger. Bokens första kapitel avslutas med en reflektion om ondskan och livets mening. Kanske människan blev förvisad från paradiset för att lära sig att skilja mellan ont och gott.


Denna katastrof var unik och extrem, men ondskans problem angår oss alla i lika hög grad. En del kyrkor lär att ursynden i människan är hennes olydnad. Men vad som kan förleda oss att begå onda handlingar är ofta något helt annat: fruktan som föder ett maktbegär. Detta är en blind fläck för de kyrkor som använder hot om straff och löften om belöning för att skapa en lydig flock. De har större användning för människans svagheter (rädsla och självbelåtenhet) än för hennes starka sidor (förnuft och medkänsla). En av mina rwandiska medarbetare berättade för mig att undervisningen i hans kyrka till stor del handlade om att kvinnor inte får ha läppstift och örhängen och andra förbud på den nivån. Vad fångarna i fängelset tänkte och trodde kan jag mest spekulera om, men jag misstänker att de aldrig hade fått någon undervisning om att «rädsla är vägen till den mörka sidan».


Antikens filosofer kan hjälpa oss att förstå problemet. I en av de platonska dialogerna samtalade Sokrates med Euthyfron, som uppfattade sig själv som en expert på gudomliga ting. Han var nyfiken på hans teologiska kunskaper och frågade vad sann fromhet och gudaktighet egentligen är. Euthyfron svarade på ett sätt som visade att han förmodligen inte hade funderat på den saken tidigare. Efter en stunds diskussion blev det uppenbart hur han egentligen trodde. Fromhet är att göra affärer med gudarna: offer och vördnad i utbyte mot belöningar och förmåner. Han kunde inte riktigt förklara varför det finns somligt som behagar dem och varför det finns annat som misshagar dem. Han verkade mena att gudarnas vilja är deras ensak och något som människan i princip aldrig kan förstå, så det är bara att lyda deras befallningar.

  

Sokrates gillade inte det här och han tyckte att Euthyfron var lat. Den blinda och tanklösa underkastelsen öppnar dörren för det rena godtycket och kan vara djupt korrumperande för själen. Det var just en sådan krass makt-är-rätt filosofi som Sokrates argumenterade emot i dialogerna. Sann gudaktighet var för honom något helt annat: självkännedom, integritet, rättrådighet, omsorg om själens hälsa, sökande efter godhet, skönhet och sanning. Det är snarast på denna punkt som Gud och människa kan förenas i ett gemensamt projekt. 1 


Att vara kristen handlar om att följa Kristus – så långt borde de flesta vara överens. Problemet är att många gör det med en övertygelse som i allt väsentligt liknar Euthyfrons: Genom trosnit och lojalitet kan människan köpa sig beskydd, privilegier, välsignelser och evig lycka. En sådan tro snuddar vid magin och kan snedvrida känslan för rätt och fel. Samvetets kompass reagerar mer på smicker och rädsla än på förnuft och medkänsla.


Den goda nyheten är att det finns andliga resurser som kan hjälpa oss att hantera detta problem. Om detta handlar följande artiklar. Beräknad lästid är 40-60 minuter.

 

10 steg ut ur den mörka grottan och till ett större livsäventyr:

 

Trons frigörelse

1. Sök efter den magi-befriade tron som ger en inre frihet

2. Följ Kristus så gott det går och låt insikterna komma när de vill

3. Låt tron få vara ett stöd för förnuftet (inte tvärtom!)

 

Förnuftets frigörelse

4. Fyll inte kunskapsluckorna med skenvetande

5. Se upp för halvbildningens tankefällor

6. Vidga horisonten genom klassisk bildning

7. Skapa vanor som stärker den inre friheten

8. Ha förbindelse med upplysningens andliga livsnerv

 

Gruppkänslans frigörelse

9. Håll två tankar i huvudet samtidigt: ärlighet och respekt

10. Gör inte övertygelsen till en tyckfråga eller vetfråga

 

 
           
 
   epost

 Erik Pleijel

 

Skrivet om essäboken Navigation i mångfalden

 

«Erik Pleijel är en civilingenjör som sedan 1992 arbetat i utvecklingsländer med frågor om vattenförsörjning. Utifrån mycket konkreta händelser reflekterar han om möjligheter och avarter i kulturmöten. ... Ur sina erfarenheter från livet reflekterar han om bistånd, filosofi och kristen tro på luthersk grund.»

Från recension av Mikael Mogren i Kyrkans Tidning 34-2014

 

Uppmaning till statsministern: «ge din biståndsminister den här boken!»

Från krönika av Stefan Edman i Bohusläningen 6 Oktober 2014


Läs det första kapitlet 


Information om boken

 

 

 

 

 

 

 

Creative Commons-licens
Tron som våghalsig tillit av Erik Pleijel är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Essäboken Navigation i mångfalden är copyright, utom det första kapitlet som är CC-BY
info@navigationdiversity.se

CC BY-SA 3.0 Daniel Csörföly