Tron som våghalsig tillit – Inledning
Tron som våghalsig tillit – Vägen till inre frihet och praktisk klokhet
 

 
   

INLEDNING

Av frukten känner man trädet, står det i Bibeln. Ett gott träd bär god frukt, och ett dåligt träd bär dålig frukt. Det finns en utbredd uppfattning att religion kan vara skadligt för människan. Detta är onekligen riktigt, men tron på Gud kan också hjälpa henne att bli mer medkännande och förnuftig. Båda fallen är fullt möjliga. Frågan är hur samma sak kan få så radikalt olika konsekvenser.


Vad beror det på att religionen ibland kan bära förgiftad frukt? För länge sedan hade jag en mörk och skrämmande erfarenhet som tydliggjorde detta på ett påtagligt sätt. Det första kapitlet i min essäbok Navigation i mångfalden handlar om mina upplevelser i Tanzania och Rwanda under folkmordet 1994. Jag berättar om en färd tillsammans med en rebellofficer som visade en plats där folk blivit massakrerade. Att gå omkring bland hundratals döda kroppar är en otäck och omskakande upplevelse, kan jag lova. Du kan läsa hela berättelsen här: Kapitel 1 – Den totala cynismen.


I boken berättar jag också om när jag drygt två år senare besökte ett rwandiskt fängelse med fångar som gjort sig skyldiga till övergreppen. En av fångarna visade mig runt och jag pratade med några av dem. Till min förvåning var de rätt vänliga och trevliga. Fängelset var helt fullpackat med mångdubbelt fler fångar än det var byggt för. På fängelsegården såg jag en grupp med fångar som stod och sjöng medan en dirigerade. Efter en stund förstod jag att det var kyrkokören som övade inför mässan på söndag. Det var alltså dessa män som hade begått sådana fruktansvärda grymheter! När jag lämnade fängelset kände jag mig mest förbryllad. Hur kunde denna katastrof drabba ett land där de flesta är troende? Bokens första kapitel avslutas med en reflektion om ondskan och livets mening. Kanske människan blev förvisad från paradiset för att lära sig att skilja mellan ont och gott.


Denna tragedi var unik och extrem, men ondskans problem angår oss alla i lika hög grad. En del kyrkor lär att ursynden i människan är hennes olydnad. Men ett vanligt skäl till att vi begår onda handlingar är oförmågan att hantera känslan av hot. Rädsla är något naturligt, men i vissa lägen kan det skapa ett överdrivet starkt maktbegär. Detta är en blind fläck för de kyrkor som använder hot om straff och löften om belöning för att skapa en lydig flock. De har större användning för människans svagheter (fruktan och självbelåtenhet) än för hennes starka sidor (förnuft och medkänsla). En av mina rwandiska medarbetare berättade för mig att undervisningen i hans kyrka till stor del handlade om att kvinnor inte får ha läppstift och örhängen och andra förbud på den nivån. Vad fångarna i fängelset tänkte och trodde kan jag mest spekulera om, men jag misstänker att de aldrig hade fått någon undervisning om att «rädsla är vägen till den mörka sidan». 

 

Antikens filosofer kan hjälpa oss att förstå problemet. Flera hundra år före Kristus reflekterade Platon över sin tids religion. I en av hans dialoger samtalade Sokrates med Euthyfron, som uppfattade sig själv som en expert på gudomliga ting. Han var nyfiken på hans teologiska kunskaper och frågade vad sann fromhet och gudaktighet egentligen är. Euthyfron svarade på ett sätt som visade att han förmodligen inte hade funderat på den saken tidigare. Efter en stunds diskussion blev det uppenbart hur han egentligen trodde. Fromhet är att göra affärer med gudarna: offer och vördnad i utbyte mot belöningar och förmåner. Han kunde inte riktigt förklara varför det finns somligt som behagar dem och varför det finns annat som misshagar dem. Han verkade mena att gudarnas vilja är deras ensak och något som människan i princip aldrig kan förstå, så det är bara att lyda deras befallningar.


Sokrates gillade inte det här och han tyckte att Euthyfron var lat. Den blinda och tanklösa underkastelsen öppnar vägen för det rena godtycket. Det var just en sådan krass makt-är-rätt filosofi som han argumenterade emot i dialogerna. För Sokrates var sann gudaktighet något helt annat. Han verkade se det som ett samarbete med Gud för att uppnå ett speciellt mål: förbättring av själens hälsa. Detta kan framför allt ske genom självkännedom, integritet, rättrådighet och sökande efter godhet och sanning. 1 


Gud och människa förenas i ett gemensamt projekt – det är detta som är innebörden i uttrycket «att följa Kristus». Det tragiska är att så många i stället följer Euthyfrons linje, som innebär att människan kan förenas med det gudomliga genom ett sorts affärsavtal: Som belöning för sin trosiver kan man få beskydd, privilegier och evig lycka. Detta snuddar vid magi-tänkande och riskerar att korrumpera känslan för rätt och fel. Samvetets kompass reagerar mer på smicker och rädsla än på förnuft och medkänsla.


Kyrkans viktigaste uppgift är att lära människan att stå det onda emot. I stället för att utnyttja hennes svagheter, borde den hjälpa henne att växa och bli myndig. 


Följande artiklar beskriver en möjlig väg till en sådan frigörelse. Beräknad lästid är omkring 40 minuter.


Trons frigörelse

1. Sök efter den magi-befriade tron

2. Följ Kristus och låt insikterna komma när de vill

3. Låt tron få vara ett stöd för förnuftet (inte tvärtom!)


Förnuftets frigörelse

4. Fyll inte kunskapsluckorna med skenvetande

5. Gå den gyllene medelvägen till den praktiska klokheten

6. Vidga horisonten genom klassisk bildning

7. Skapa vanor som stärker den inre integriteten

8. Ha förbindelse med upplysningens andliga livsnerv


Gruppkänslans frigörelse

9. Håll två tankar i huvudet samtidigt: ärlighet och respekt

10. Gör inte övertygelsen till en tyckfråga eller vetfråga


Dela & tipsa!
epost

Erik Pleijel





Skrivet om essäboken Navigation i mångfalden:

«Erik Pleijel är en civilingenjör som sedan 1992 arbetat i utvecklingsländer med frågor om vattenförsörjning. Utifrån mycket konkreta händelser reflekterar han om möjligheter och avarter i kulturmöten. ... Ur sina erfarenheter från livet reflekterar han om bistånd, filosofi och kristen tro på luthersk grund.»  

Från recension i Kyrkans Tidning av Mikael Mogren.


Uppmaning till statsministern: «ge din biståndsminister den här boken!» 

Från krönika i Bohusläningen av Stefan Edman.


 

 

 

 

Creative Commons-licens
Tron som våghalsig tillit av Erik Pleijel är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Essäboken Navigation i mångfalden är copyright, utom det första kapitlet som är CC-BY
info@navigationdiversity.se