Tron som total tillit och inre frihet

INLEDNING OCH BAKGRUND


Vad vår problemfyllda värld så desperat behöver är fler kvinnor och män med praktisk klokhet. Aristoteles term för detta är fronesis. Orienteringsförmåga och gott omdöme kan man också kalla det. Följande 10-stegs guide handlar om hur denna förmåga kan växa och utvecklas med den kristna tillitstron som grund.


Om vi skall finna den vägen behöver vi först ställa frågan varför religion också kan vara något destruktivt. Uttryckt på ett annat sätt: vi behöver förstå vad som är «vägen till den mörka sidan». En gång för länge sedan fick jag se den mest extrema konsekvensen av detta. Det första kapitlet i min essäbok Navigation i mångfalden handlar om mina erfarenheter i Tanzania och Rwanda under folkmordet 1994. Jag berättar om en färd tillsammans med en rebellofficer som visade en plats där folk blivit massakrerade. Att gå omkring bland hundratals döda kroppar är en otäck och omskakande upplevelse, kan jag lova. Du kan läsa hela berättelsen här: Den totala cynismen. Kapitlet avslutas med en reflektion om Gud, det onda och livets mening. 


I boken berättar jag också om när jag drygt två år senare besökte ett rwandiskt fängelse med fångar som gjort sig skyldiga till övergreppen. Det var helt fullpackat med mångdubbelt fler fångar än fängelset var byggt för. En av dem visade mig runt och jag pratade med några av dem. Till min förvåning var de rätt vänliga och trevliga. På fängelsegården såg jag en grupp med fångar som stod och sjöng medan en dirigerade. Efter en stund förstod jag att det var kyrkokören som övade inför mässan på söndag. Det var alltså dessa män som hade begått sådana fruktansvärda grymheter! 


På ett konkret sätt blev jag påmind om den fråga som många ställt sig: Hur kunde denna tragedi drabba ett land där de flesta är kristna? Vad är förklaringen till att de blev ett så enkelt byte för ondskan? Frågan är också hur vi människor kan begå sådana handlingar. Detta är något som angår oss alla i lika hög grad. En rwandisk man som hade deltagit i dödandet, men som efteråt kände djup ånger, berättade i en tidningsintervju: «Man fick beröm och blev respekterad om man dödat tutsier. Man var stolt. Vi var alla hjärntvättade, och trodde att om inte vi dödade tutsierna skulle de döda oss.» 1 


Smicker och rädsla, med andra ord. Det här är en blind fläck för de kyrkor som använder hot om straff och löften om belöning för att skapa en lydig flock. De har större användning för människans svagheter (fruktan och självbelåtenhet) än för hennes starka sidor (förnuft och empati). Detta är inte precis något som bygger upp ett inre försvar mot det onda. I stället blir de troende lätta att manipulera, i värsta fall av sluga demagoger och maktmänniskor. Vad fångarna i fängelset tänkte och trodde kan jag mest spekulera om, men jag misstänker att de aldrig hade hört detta sägas i en predikan: «Rädsla är vägen till den mörka sidan. Rädsla leder till vrede. Vrede leder till hat. Hat leder till lidande.» 2 


Borde inte tron på Gud innebära att låta sig vägledas av det som är sant, rätt och gott – och inte av religiösa maktfantasier? Frågan är inte ny. Flera hundra år före Kristus reflekterade Platon över sin tids religion. I en av dialogerna samtalade Sokrates med Eutyfron, som uppfattade sig själv som en expert på gudomliga ting. Han var nyfiken på hans teologiska kunskaper och frågade vad sann fromhet och gudaktighet egentligen är.


Eutyfron svarade på ett sätt som visade att han förmodligen inte hade funderat på den saken tidigare. Efter en stunds diskussion blev det uppenbart hur han egentligen trodde. Fromhet är att göra affärer med gudarna: offer och vördnad i utbyte mot belöningar och förmåner. Han kunde inte riktigt förklara varför det finns somligt som behagar dem och varför det finns annat som misshagar dem. Det verkar som att han tänkte att gudarnas vilja är deras ensak och något som människan i princip aldrig kan förstå, så det är bara att lyda deras befallningar.


Sokrates gillade inte det här och han tyckte att Eutyfron var lat. Den blinda och tanklösa underkastelsen öppnar för rent godtycke. Det var just en sådan krass makt-är-rätt-filosofi som han argumenterade emot i dialogerna. För Sokrates var sann gudaktighet något helt annat. Han verkade se det som ett samarbete med Gud för att uppnå ett speciellt mål: förbättring av själens hälsa. Detta kan framför allt ske genom självkännedom, integritet, mod, måttfullhet, rättrådighet och sökande efter godhet och sanning. 3 


Kyrkans stora ödesfråga är vilken filosofi den skall välja. Det finns de som hävdar att den Högstes vilja överstiger vår fattningsförmåga, och att vi därför måste bli som lydiga barn som följer instruktioner snarare än resonerar. De säger att vi är accepterade som vi är, trots vår svaghet, och att vi för allt i världen inte får anstränga oss för att bli något annat. Men utan egen orienteringsförmåga är risken att man blir just precis som ett omoget barn: lättskrämt och lättpåverkat. Samvetets kompass reagerar mer på rädsla och smicker, än på förnuft och empati.


Den goda nyheten är att den kristna traditionen har andliga resurser som kan hjälpa människan att växa och bli stark och myndig. Hon är skapad med ett förstånd som behöver utvecklas och inte undertryckas. Om detta handlar följande 10-stegs guide. Beräknad lästid är drygt en halvtimme.


Trons frigörelse

1. Sök efter den totala tilliten som ger en inre frihet

2. Ställ in kursen mot målet: Agape och Logos

3. Förtrösta på nåden och utforska världen


Förnuftets frigörelse

4. Fyll inte kunskapsluckorna med skenvetande

5. Gå den gyllene medelvägen till den praktiska klokheten

6. Vidga horisonten genom klassisk bildning

7. Skapa vanor som stärker den inre friheten

8. Ha förbindelse med upplysningens andliga livsnerv


Gruppkänslans frigörelse

9. Var sanningsenlig och visa respekt

10. Utforska sanningen genom ge-och-ta-dialog


Börja här!


Erik Pleijel

Ingenjör, biståndsarbetare


Dela & tipsa!
epost
Creative Commons-licens
Tron som total tillit och inre frihet av Erik Pleijel är licensierad under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 4.0 Internationell licens.
Based on a work at http://navigationdiversity.se/text.
Tillstånd utöver denna licens kan vara tillgängligt på info@navigationdiversity.se.
Lutherrosen: CC BY-SA 3.0 Daniel Csörföly
Sengångare: friendlystock
Tecknad präst: © BradFitzpatrick.com