Tron som våghalsig tillit – Inledning

Tron som våghalsig tillit

Befrielsen från begäret att ha rätt

och rädslan att ha fel



  

INLEDNING

Bakgrunden till dessa artiklar är en mörk och skrämmande erfarenhet jag hade för länge sedan. Det första kapitlet i min essäbok Navigation i mångfalden handlar om mina upplevelser i Tanzania och Rwanda under folkmordet 1994. Jag berättar om en färd tillsammans med en rebellofficer som visade en plats där folk blivit massakrerade. Du kan läsa hela berättelsen här: Den totala cynismen. Under den otäcka färden slogs jag av en tanke. Jag undrade vad nihilisterna skulle säga om de fick se detta. Skulle de lovprisa viljan till makt och hävda att medlidande är ett tecken på svaghet? Skulle relativisterna insistera på att gott och ont bara är en fråga om perspektiv och tyckande?

 

I boken berättar jag också om när jag drygt två år senare besökte ett rwandiskt fängelse med fångar som gjort sig skyldiga till övergreppen:

 

Det var verkligen fullpackat, mångdubbelt mer än fängelset var byggt för. ... I ett hörn stod det några fångar och sjöng medan en dirigerade. Det var kyrkokören som övade inför mässan på söndag. Var det dessa män som hade begått sådana fruktansvärda grymheter? ... När jag lämnade fängelset kände jag mig förbryllad, minst sagt. Hur kunde denna katastrof drabba ett land där de flesta var kristna?

 

Jag förmodar att de flesta i fängelset var troende, men jag är osäker på om de hade drabbats av ånger. Kanske de snarare uppfattade kristendomen som en makt-är-rätt-filosofi – en förväxling som dessvärre inte alls är ovanlig. En annan möjlighet är att de bara var lätta att manipulera. Det första kapitlet i boken avslutas med en reflektion om ondskans problem och livets mening. Kanske vi är förvisade från paradiset för att lära oss att skilja mellan gott och ont.

 

Vad är skälet till att religionen kan vara som ett «uselt träd som bär dålig frukt»? Beror det på att motivet för att tro på Gud inte är en längtan efter det som är gott, sant och rätt utan en fascination för makt? Dessa två motiv är som eld och vatten, och det senare tenderar att utplåna det förra. Sekulära frälsningsläror är inte till någon som helst hjälp i sammanhanget, för även tron på förnuftet och tron på ideologier har precis samma problem.

 

Lutherrosen

Symbolen för oförskräckt tillit och inre frihet.

Den goda nyheten är att vi har tillgång till andliga resurser som kan vända på detta förhållande. Till det mest värdefulla hör den judiskt-kristna tillitstron och den greko-romerska stoicismen. Genom den stora alliansen mellan Jerusalem och Aten kan människan befrias från «den mörka sidan». Filosofen och folkbildaren Alf Ahlberg beskrev denna befrielse så här:

 

Att tänka fritt betyder inte att blint följa alla dessa tankebanor, som våra böjelser och intressen, vår egenkärlek och vårt infantila storhetsvanvett stakar ut. Att bli en andligen fri människa är just att bli fri från denna begränsning av horisonten. (Ur Tankelivets frigörelse.)

 

För kristna stoiker börjar allting med den tillitsfulla tron och frälsningen från begäret att ha rätt och rädslan att ha fel. Detta skapar den inre frihet som är förutsättningen för en god omdömesförmåga och för rättrådighet, måttfullhet och mod. På så vis kan de bli väl rustade att stötta demokratin, vetenskapen, biståndet och andra livsområden. Om detta handlar följande artiklar:

 

 Dela & tipsa!



  

     epost

 

Erik Pleijel

Ingenjör, biståndsarbetare


Recensioner, bilder,

e-bok, tryckt bok, etc.


Creative Commons-licens
Tron som våghalsig tillit av Erik Pleijel är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens.
Essäboken Navigation i mångfalden är copyright, utom det första kapitlet som är CC-BY
info@navigationdiversity.se

 

CC BY-SA 3.0 Daniel Csörföly