Filosofisk fördjupning

Tron som våghalsig tillit

Befrielsen från kontrollbegäret och vägen till ett större livsäventyr



   

Filosofisk fördjupning

Till försvar för sinnevärlden

 

Här har jag sammanställt några citat för att visa vad som är det principiella problemet med materialismen. Varje avsnitt börjar med ett citat ur min essäbok och sedan följer texter från olika filosofer och vetenskapsmän.

Arthur Schopenhauer

Arthur Schopenhauer

«Materialism är filosofin av det subjekt som glömmer att ta med sig själv i beräkningarna.»

Du kommer säkert att le lite grand när du inser att syftet med alla dessa djupsinnigheter är att visa att träden faktiskt är gröna och att fågelkvitter är verkligt. Det skulle väl vem som helst kunna räkna ut. Och naturligtvis är det så. Men bakgrunden är viktig och allvarlig: biståndet till fattiga länder. Jag anser att ett av biståndets grundproblem är att man övervärderar abstrakt kunskap och undervärderar sinneskunskap.

 

Om du inte har några förkunskaper om filosofi, kan nog en del citat vara ganska svårsmält föda. Min förhoppning är dock att du skall se dem som aptitretare för att studera vidare.

1. Kunskap

Bearbetning och inte

«avbild» av verkligheten

«Vetenskap innebär inte att ”avbilda” eller ”kopiera” verkligheten. Snarare är det att förenkla, bearbeta och systematisera verkligheten med hjälp av begrepp och symboler.»

Navigation i mångfalden, Kapitel 6.

«Man föreställer sig vanligen att kunskap är en avbildning av den givna verkligheten. Ju mera kunskapen liknar denna, desto mera sanning rymmer den. Går man denna populära uppfattning närmare in på livet, visar den sig likväl ohållbar. Om man skulle kunna jämföra vår kunskap om verkligheten med verkligheten själv – som man t. ex. kan jämföra ett fotografi med originalet – så förutsätter detta att vi redan skulle ha kunskap om verkligheten. I själva verket finns det ingen likhet mellan den givna verkligheten med dess outtömliga rikedom och mångfald – den värld där himlen är blå och träden gröna – och den naturvetenskapliga världsbilden med dess abstrakta lagar och matematisk-kvantitativa förhållanden. Ju längre det naturvetenskapliga arbetet fortskrider, desto mer avlägsnar det sig från den givna verkligheten. Vetenskapen är icke en avbildning utan en bearbetning av den givna verkligheten, en systematisering som förbinder ett oordnat kaos till en ordnad helhet av begrepp och omdömen.»

Alf Ahlberg, Filosofins historia (ladda ned PDF ⧉).

 

 

 

2. Naturlagarna

Beskrivningar och inte förklaringar

«Ett exempel på hur kartan uppfattas som verkligheten är ett till synes oskyldigt uttryck som: ”äpplet faller till marken på grund av tyngdlagen”. Tyngdlagen skulle alltså orsaka äpplets fall. Gravitationens store utforskare Isaac Newton var helt klar över att tyngdlagen bara är en matematisk beskrivning och inte någon förklaring.»

Navigation i mångfalden, Kapitel 6.

«När en sten faller till marken, säger vi, att tyngdlagen är orsak därtill. Ingen tar anstöt av ett sådant uttryckssätt. Och dock innebär det, att ett abstrakt begrepp göres till orsak till ett reellt skeende.»

Alf Ahlberg, Filosofins historia (ladda ned PDF ⧉).

«Bland Newtons mest citerade ord är hans latinska uttryck ”Hypotheses non fingo”, vilket fritt kan översättas: ”Jag erbjuder inga förklaringar”. Vad han egentligen säger är ”Jag säger att det finns någonting som gravitation, och jag talar om vilka dess konsekvenser är, eller mer precist, hur det kalkyleras, men vad i hela friden förklaringen är av alltihop är någonting som jag inte försöker gå in på.”»

Bryan Magee, The Great Philosophers.

«Hela den moderna världsåskådningen bottnar i illusionen, att de s.k. naturlagarna utgör förklaringar på naturföreteelserna.»

Ludwig Wittgenstein, Tractatus Logico-Philosophicus.

3. Fysikens modeller

Abstrakta tankekonstruktioner,

och inte äpplen e. d.

«Materialismen bygger på den systematiska förväxlingen av kunskap och verklighet, något som skapar illusionen att förnuftet i princip kan förklara allt.»

Navigation i mångfalden, Kapitel 7.

«Av vad art den förväxling är, som ligger till grund för metafysiken, kan enklast åskådliggöras genom att jämföra den med ett drastiskt exempel på en liknande förväxling från ett annat område. I en småskoleklass söker lärarinnan klargöra innebörden i begreppet ”fyra”. För detta ändamål placerar hon fyra äpplen på katedern. Det kan då inträffa, att barnen på frågan vad ”fyra” är för något, svarar att det är äpplen. De förväxlar de fyra verkliga föremålen med begreppet fyra.»

Anders Nygren, Filosofi och motivforskning.

«Den matematiska modellen är inte ett ”bakom”! Att vilja interpretera den som det, att tolka de i formlerna ingående storheterna som betecknande några i och för sig existerande osynliga entiteter, har starkt ifrågasatts i modern fysik, där matematiken blivit alltmer abstrakt. Skenbara paradoxer, obesvarbara frågor, uppstår när man försöker tolka kvantmekanikens formalism materiellt, dvs kvasi-sinnligt, eller i termer av något slags ”bakomliggande” dolda mekanismer.»

Pehr Sällström, Sinnena ljuger inte ⧉.

4. Förnimmelser

Materien förklarar inte förnimmelserna,

och därför inte heller sinnevärlden

«De svåraste problemen är faktiskt de enklaste och barnsligaste, som till exempel: ”Om jag nyper mig i ena armen, hur uppstår själva känslan och hur uppstår den på precis rätt ställe?”»

Navigation i mångfalden, Kapitel 6.

«Medvetandet låter ej förklara sig ur materiella rörelser. Hur övertygande det ock kan uppvisas, att det är fullständigt beroende av materiella processer, blir förhållandet mellan den yttre rörelsen och förnimmelsen obegriplig och blottar en motsägelse, som blir grällare ju mer man belyser den.»

F.A Lange, Materialismens historia.

«Så snart materialismen söker arbeta ut sin teori till vetenskaplig klarhet, visar det sig, att det blott blir en lek med ord att härleda det själsliga ur det kroppsliga, hur mycket man än må betona dess beroende därav.»

Alf Ahlberg, Filosofins historia (ladda ned PDF ⧉).

«Den, som söker förklara förnimmelsen ur materien, glömmer därvid, att de materiella processerna blott äro oss bekanta – såsom förnimmelser.»

Alf Ahlberg, Filosofins historia (ladda ned PDF ⧉).

5. Tingen i-sig-själva

Den «egentliga» verkligheten

är oåtkomlig för förnuftet

«Den mänskliga hjärnan är naturligtvis inte konstruerad för att förstå och uppfatta allting. Vad ”tingen är i sig själva” kan vi inte ens göra oss den blekaste föreställning om, menade Kant.»

Navigation i mångfalden, Kapitel 6.

«Det är oundvikligt att hela världen som vi erfar den, är förmedlad av vår sinnliga och mentala utrustning. Följaktligen är världen som vi upplever den inte alls någon värld av ting såsom de är i sig själva, utan en värld av sinnesberoende och medvetandeberoende fenomen. Vi har helt enkelt inte någon tillgång till saker som de är i sig själva.»

Bryan Magee, The philosophy of Schopenhauer (ladda ned PDF ⧉).

«Följaktligen ligger materialismens grundabsurditet däri, att den utgår från det objektiva, tar ett objektivt som yttersta förklaringsgrund, vare sig detta nu är materien, in abstracto som den endast tänkes, eller den redan uti formen ingångna, empiriskt givna … Materialismen innebär således ett försök att förklara det oss omedelbart givna ur det medelbart givna. Allt … vilket materialismen anser vara ett så solitt fundament för sina förklaringar … är något synnerligen medelbart och villkorligt givet … ty det har passerat genom hjärnans maskineri och fabrikation och gått in uti dess former.»

Arthur Schopenhauer, Världen som vilja och föreställning.

«På ett ofattbart och icke-förståeligt sätt, måste det som nu existerar oberoende av erfarenheten, vara i och rakt igenom hela sin natur olikt vår föreställningsvärld. Men eftersom vår föreställningsvärld är den enda värld vi känner till – och den enda värld vi någonsin kan känna till – är det nästan oemotståndligt svårt för oss att inte uppfatta den som världen tout court, verkligheten, det som är, världen som den är i sig själv. Detta är vad vi alla växer upp med, det är det sunda förnuftets världsbild, och bara ett begrundande av ett djupt och sofistikerat slag kan befria oss från det.»

Bryan Magee, The philosophy of Schopenhauer (ladda ned PDF ⧉).

«Den kopernikanska revolution som åstadkoms av Kant var, anser jag, den viktigaste vändpunkten i filosofins historia. Av det skälet har det alltsedan dess funnits en vattendelare i förståelse mellan dem som tagit till sig hans verk och dem som inte har gjort det. För en hel del av de problem han frilade har de lösningar han föreslog inte klarat tidens prövning, men hans friläggande av problemen förblir det mest upplysande en filosof någonsin har gjort.»

Bryan Magee, En filosofs bekännelser.

 

6. Sinnevärldsrealism

Vetenskapens studieobjekt är

vår gemensamma sinnevärld

«Sinnevärlden är förstås verkligare än vår mer eller mindre grovt tillyxade kunskap om den. Upplevelsen av gröna träd och fågelkvitter är det konkreta och primära. Objektiva sanningar må vara hur viktiga och allmängiltiga som helst, men de är alltid något härlett och sekundärt.»

Navigation i mångfalden, Kapitel 6.

«Att vi inte kan lita på våra sinnen – att de inte ger oss en helt tillförlitlig kunskap om verkligheten – är en i vår tid omhuldad uppfattning. Jag skulle rentav vilja utpeka den som en av dessa myter, som uppehåller vår kultur och i viktiga avseenden präglar den. ... På kort sikt är en konsekvens, att den enskilda människans personliga auktoritet undermineras, i synnerhet i hennes egna ögon.»

Pehr Sällström, Sinnena ljuger inte ⧉.

«Men om sinnena mer blir källa till underhållning och förnöjelse än till kunskap – om vi inte längre tar dem riktigt på allvar som de organ genom vilka var och en av oss är närvarande i världen, så utarmas livet. Och den enskilde blir alltmer underordnad förment vetenskapliga uppfattningar om världens och tingens beskaffenhet. På längre sikt är detta dock snarast ett hot mot naturvetenskapen. Om den detroniserar sinnesåskådningen kommer den i längden att förlora i trovärdighet. Den blir allt mindre relevant för vår tillvaro.»

Pehr Sällström, Sinnena ljuger inte ⧉.

«Just för att naturvetenskapen – i varje fall i populärframställningar av den – förnekar sin överensstämmelse med sinnesåskådningen (och rentav gör en poäng av detta), just därför, behövs sinnesåskådningen! Om naturvetenskapens uppfattning bara utgjorde en förfining av sinnesåskådningen, dvs bekände sig till samma verklighet, då hade allt varit frid och fröjd och naturvetenskapens auktoritet skulle stå i harmoni med det mänskliga livets krav och därför aldrig vara utmanad.»

Pehr Sällström, Sinnena ljuger inte ⧉.

«Förnimmelser är inte bara källan till all kunskap, utan kunskap par excellence; det allenast är den obetingat sanna och genuina kunskapen som förtjänar namnet. För det ensamt skänker verklig insikt; det ensamt blir verkligen införlivat med människan, tränger in i hennes innersta natur, och kan rätteligen kallas hennes egna, medan begreppen endast är ett påhäng.»

Arthur Schopenhauer, Världen som vilja och föreställning.

«De mest radikala personliga konsekvenserna för intellektuella av alla slag följer av det faktum att värdet av det som kommer ut ur varje giltigt resonemang består av giltigheten och kvalitén av de erfarenheter, förnimmelser och omdömen som man utgår från. Om dessa skulle vara bristfälliga eller svaga, finns det ingen skicklighet att hantera begrepp, eller talang i argumentationskonst, som skulle kunna öka deras substans.»

Bryan Magee, The philosophy of Schopenhauer (ladda ned PDF ⧉).